majjaeriksson

OBS! Detta inlägg kan innehålla spår av skryt och cheesy-ness.

Så den 7 augusti började jag på min tjänst som skolbibliotekarie för två högstadieskolor. Den 25e sökte jag nytt jobb. Den 13e september fick jag komma på intervju och den 19e blev jag erbjuden jobbet som jag också tackade ja till. Det är snabba puckar och jag förstår att man eventuellt skulle kunna tänka tankar som att jag gav upp tidigt för att det kändes motigt, att jag flyr från utmaningen eller att jag tar den enkla vägen ut? Men för mig är det tvärtom. 

Det har inte varit enkelt. Det enkla hade varit att göra det som förväntades av mig. Att vara kvar. Att ta chansen jag fått. Att fortsätta gå till jobbet jag tackade ja till redan i april. Men det kändes fel i hela mig och varför vara kvar i något som är fel bara för att? Nej. Vissa stunder under den här perioden har jag känt mig minst och ensammast i världen, men nu känner jag bara att det var värt det.

Den 16e oktober jobbar jag min sista dag som skolbibliotekarie och den 1 november börjar jag jobba som barnbibliotekarie i Tranås. Det är en heltidstjänst med praktiskt ansvar för barnavdelningen, inköpsansvar, klassvisningar och bokning och genomförande av program för barn. Och dylikt. Biblioteket har också en ungdomsbibliotekarie så mitt ansvarsområde kommer främst vara de yngsta åldrarna (ca 0-12 år), vilket känns riktigt kul! Sen kommer jag också göra klassiska folkbibliotekssysslor som att serva låntagare i lånedisken och sånt. Jag är så pepp!<3

Kanske kan lite glimtar av livsnjut få ta plats i bloggen nu igen efter allt jobbgrubbel. Ja, lovar det.

Maja.