majjaeriksson

Naturen är det bästa jag vet tror jag. Att gå vid en stor sjö och låta vinden ruffsa håret och rosa kinderna. Att gå barfota i gräset och försöka plocka blommor med tårna. Att se den röda stora solen gå ner i horisonten och varje gång tycka att det här är den finaste solnedgång jag sett. Att promenera i skogen, kika upp mot trädkronorna och känna sig minst och störst på samma gång. Att blicka upp mot rymden en klar kväll och häpnas över alla de där miljontals stjärnorna och känna att man har saknat dem efter flera mulna nätter. Regnskuren som kommer efter åskan. Hagel. Sommarregn. Singlande snöflingor. Glittrande minussnö. Knarrande plussnö. Solvarm sand. Regnbågen. Magiskt. Men det mest magiska med naturen är att den är ganska okejmagisk även när den inte är så där uppenbart och självklart magisk, tycker jag.

 

Maja.