majjaeriksson

Jag är en person som aldrig somnar om. Ligger jag kvar i sängen så finns ett litet hopp, men går jag upp så kan jag inte gå och lägga mig och sova igen. Jag blir så pigg så fort. Så idag när vi hade sjungit för Ellen (6.30) och de hade lämnat huset (7.15) så var det bara för mig att hitta på något.
Jag valde att se på film. Vi har länge haft filmen Revolutionary Road i vår ägo men på något sätt har jag lyckats att inte se den. Så idag gjorde jag det.
Här kommer lite bilder från filmen (hämtade från google):
           

     

Filmen utspelar sig i Connecticut på 50-talet och handlar om April (Kate Winslet) och Frank Weeler (Leonardo DiCaprio). De är ett speciellt par, det tycker alla, inklusive de själva. Men ändå lever de ett medelmåttigt liv... De planerar att flytta till Paris för att börja leva på riktigt. Men det blir inte riktigt som de har tänkt... Vill de verkligen samma saker i livet? Och säger de verkligen sanningen till varandra?

Jag tror att jag hade höga förväntningar innan jag såg filmen och kanske var det det som gjorde att jag inte riktigt föll för den. Jag gillade storyn och liksom problematiken de stod inför, men det blev lite segt och det blev inte som jag trodde och hoppades att det skulle bli. I slutet var det fruktansvärt sorgligt, men jag berördes konstigt nog inte så mycket av det ändå. Jag kände inte så mycket för karaktärerna tror jag. Det känns som att jag borde gjort det, men jag kände liksom inget. Kan inte riktigt sätta fingret på det... Nej, det var ingen fem poängare för mig inte.

Maja.