majjaeriksson

Jag hade en vän. Från första gången jag träffade honom var jag fast.
Kär.
Vi var ett gäng som umgick hela sommaren. Underbart var det.
Vi träffades flera flera dagar i veckan. Det var liksom självklart att vi skulle ses.
Och bra hade vi det. Jag älskade det gänget.
När sommaren var slut blev jag tillsammans med honom.
Jag har nog aldrig varit så glad som då.
Jag hade ju drömt om det. Drömt om honom.
Jag svävade på moln tills det tog slut.
Han gjorde slut.
Jag blev såklart ledsen. Men accepterade.
Hoppades att vi skulle vara vänner.
Som innan.
Men så blev det inte.
Jag fick reda på att han varit otrogen mot mig.
Då föll min värld. Vem kunde jag lita på?
Vi hade varit tillsammans mer än ett halvår.
Och vänner mycket längre än så. Nästan bästa.
Han svek mig. Han ljög. Han lurade mig.
Han krossade mitt hjärta.
Jag ville inget hellre än att hata honom. Men det gick inte.
Jag saknade honom för mycket.
Jag kunde inte förstå. Att han gjorde något sånt. Mot mig.
Jag har träffat honom en gång efter det där.
Det var jobbigt. Jag skämdes.
Men när jag gick iväg saknade jag honom.
Jag kommer nog alltid göra det.
Sakna honom.

Maja.