Hej!
Igår packade vi (som i jag och Philip såklart) ner yatzy, badkläder och påskgodis, satte oss i KIAn och åkte de 9,7 milen till Norrköpings skärgård. Vi hade nämligen hyrt en stuga via airbnb. Det var redan den 8e mars som vi bokade in oss och det
var som att vi visste att man skulle längta bort någon månad senare, men samtidigt inte ha möjlighet att åka så långt och helst stanna i sin region.
Vi stannade till på Willys och handlade med oss lite smått och gott innan vi fortsatte ut till stugan. Väl på plats (det var inte helt lätt att hitta) möttes vi av värdinnan som visade oss var vi skulle bo.
Efter en liten fika med Bråviken som utsikt gav vi oss iväg på promenad för att utforska närområdet.
Vi besökte en gårdsbutik där vi köpte oss en påse saltgurka.
Sen fortsatte strapatsen längs en slingrande landsväg ut mot Djurön och dess naturreservat.
Vi följde en slinga som förde oss genom ett landskap med mäktiga ekar, tusentals vitsippor och stenstränder. Mycket fint!
Närmare två timmar var vi ute och gick så när vi kom in rufsiga av vinden smakade det bra med en tallrik góplock. Här hade vi ju tänkt smaka på saltgurkan, men då den var alldeles dagsfärsk behöver den ligga till sig några dagar, sa kvinnan i gårdsbutiken.
Sen var det dags. Tankarna hade gått fram och tillbaka under dagen. Skulle vi verkligen? Är det värt det? Ja, vi kom fram till att det skulle det nog vara. Att vi nog skulle ångra oss annars. Så vi hoppade i badkläderna och gick ut till bryggan och fick
årets första dopp avklarat.
Vi enades om att det faktiskt kändes "varmare" än vad vi kanske hade trott, men med det sagt så var den efterföljande bastun mycket skön. Efter bad, bastu och dusch var det dags för middag. Burgare såklart.
Middagen följdes av lite spel innan vi kring midnatt kröp upp på loftet.
Natten blev stormig och vi undrade om stugan skulle stå kvar. Det knakade i plankorna och regnet smattrade mot fönstrena, men stugan den stod stark i vinden. Följande morgon (imorse) var det ju inte vilken dag som helst utan min födelsedag. Den 29e i
ordningen men den första i en stuga vid havet. Jag spejade efter örnar medan Philip fixade frukost.
Vi fick trevliga meddelanden från värdarna som menade att vi inte behövde känna nån stress, så då gjorde vi inte det.
Men strax efter 12 kände vi oss ändå redo för avfärd. Men inte hem riktigt än. Vi irrade först runt lite i sökandet efter ytterligare ett naturreservat, men på vägen träffade vi på en örn.
Efter att ha vänt på en åker hamnade vi till sist rätt. Vid Svensksundsvikens naturreservat.
Där blev det ännu en blåsig promenad, men det var det värt för det blev äggmacka i fågeltornet.
Klart slut för den här gången, nu blir det middag! :)
Maja.