Jag avslutar 2013 med att känna för mycket. Det känns i hela kroppen. Och det gör ont. Men jag försöker vända det. Vända på allt. Det är något fint att känna. Och det finns hopp för att känna 2014 och att någon fining på andra sidan ska känna lika mycket tillbaka då. Det finns alltid hopp.
Jag tycker att 2014 låter fint, ser fint ut. Och jag tror på 2014. Missförstå mig inte, 2013 var också ett bra år. Man har det ju så himla fint mest hela tiden egenligen. Men 2014, mm, det blir nog något speciellt!
Dunkudde, modellera, två böcker och skolmaterial till någon som bättre behöver det. Fint!
Modelleran fick jag av lillasyster. En himla bra julklapp! Mamma kom på idén att jag kunde göra en mobil, ni vet en sån där som det hänger fina saker i. Så igår satte jag igång och pysslade med det. Framför brasan.
Jag hade som vanligt inte direkt någon plan, men började lite med hjärtan:
Och frukter:
Och nu ligger det alla möjliga figurer som väntar på att bli färgglada på den där skärbrädan och jag vet inte riktigt vad det blir som hänger i mobilen till slut eller hur den ska konstrueras överhuvudtaget. Så det får väl bli en cliffhanger, både för er och för mig!
Jag tycker om dagarna nu, mellan jul och nyår. Även fast jag har en del att plugga så känns det skönt, som att livet rullar lite saktare. Jag tänker lite på året som gått och det som ska komma. Och allt känns rätt fint.
På mittenbilden ser ni lite fler klappar. Tre böcker, en orangegul skål med lite godis, en teaterbiljett, en tablettask, hudkräm och ett portätt föreställande mig, målat av lillasyster. Så fint. Jag fick så mycket fint. Och har ytterligare klappar att visa er. En annan dag.
Nämen tjenare tjenare på den 25:e! Julafton var lika strålande som varje år. En sån mysig dag alltså! Allt gick enligt traditionerna med julfrulle hos farmor och farfar på morgonen, mys hemma över lunch och Kalle Anka och så julmat och en himla massa klappar med släkten på mammas sida här hemma på kvällen. Fint!
Årets gran. Jag har själv valt den och är mycket nöjd. Jag kallar den Extra allt.
Även kontakten med tomten var det en annan som fick hålla med i år. Riktigt kul!
Och en liten del av alla fina klappar jag fick. Jag tänkte att jag ska försöka visa lite fler efterhand så att allt får sin plats i rampljuset liksom. Men här nedan ser ni alltså en bok, en liten tavla, polkagris, choklad, vattenflaska, tygväska och pyjamasbrallorna som är på. Fint fint fint! Visar kanske mer imorgon.
Fin dag, fina släktingar, god mat, fina klappar, fint fint fint!
Jag är medveten om att speciellt det översta fotot är lite blurrigt, men jag tycker att det tillför något och passar det ruffsiga charmtrollet som Caputte är. Sonnorps drottning.
Igårkväll blev det lite (läs: mycket) mys med Moa. Vi gjorde knäck, åt toast och drack varm choklad, gjorde kola och ett litet klappbyte.
Efter att ha gjort cirka tio kulprov och tagit bort knäcken från spisen tre gånger kände vi oss nöjda och då fanns det knäck i alla konsistenser. Varav en omgång var perfekt. Fast som Moa sa; alla är perfekta på sitt sätt.
Jag fick denna fina tavla av Moa. Ett mycket klokt citat som just jag kan behöva kika på varje dag. Nu sitter det mitt på en av mina väggar.
När jag hade sett Alla är fotografer igår blev jag som vanligt lite inspirerad att själv fota loss. Så jag bestämde mig för att gå ut, kanske vanliga rundan men på jakt efter ovanliga bilder. Det blir ofta så att jag tar ett foto där, går vidare, tar ett foto där, går vidare. Att allt går rätt fort liksom. Så jag bestämde mig för att stanna upp vid samma ställe ett tag. Och det blev den lilla sjön som det står mer eller mindre levande träd i. Resultatet blev till slut svartvitt:
Ganska vackert tycker jag!
Senare idag vankas det mys med en fiiiin vän. Det kommer bli något finare än snus det.
Som jag berättade igår så skulle jag på julshow på kvällen. Det var i Hallsberg och på kusinens skola. En mycket mycket bra tillställning. Och jag tog faktiskt med mig kameran och hann knäppa några bilder mellan applåderna!
Först kom de in som ett luciatåg.
Och här sitter han i egen hög person med gitarren:
Som skrivet en mycket bra show med nummer som avlöser varandra i ett ända härligt showsvep!
Mycket duktiga människor! Det var kul! :)
Nu tänkte jag se Julkalendern på svtplay och sen Alla är fotografer.
Det är ju inget vidare jullovsväder alltså... Tråkigt!
Men när man är inomhus och det är mörkt kan man ju låtsas att den finns gnistrande snö utanför fönstret.
Det gjorde jag igår.
På eftermiddagen/kvällen firade jag att jag hade fått lov med lite pyssel. Lampan får ett nytt broderimönster!
Och så började jag med en ny bok. En självvald som har legat där och väntat på mig. Boktjuven! Har hört att den ska vara bra och den lilla biten jag har läst så här långt tycker jag om.
Jag gillade det där att man fick en översättning på Himmel och det lilla stycket "Den som namngav Himmel Strasse, vem det än var, måste verkligen ha haft ett sinne för ironi. Inte för att det var helvetet jorden precis. Det var det inte. Men i helvete heller att det var särskilt himmelskt där."
Någon som läst boken? :)
Ikväll vaknas det julshow! Kanske att jag vågar ta med mig kameran, kanske. Ni får en liten rapport imorgon iallafall!
Det kan vara bra att ha en mamma som jobbar med små barn. För barn är som jag, dom gillar att leka.
Jag tänkte visa er ett pyssel mamma förklarade för mig och som jag provade.
Man behöver pepparkaksformar, pärlor (gärna mjuka pärlor som indianpärlor exempelvis), typ matolja, en plåt med bakplåtspapper och en ung.
Man doppar en pepparkaksform i lite olja (för att pärlorna inte ska fastna) och sen fyller man den med lite pärlor:
Sen lägger man in sina alster i ugnen på kanske 100 grader eller lite mer och väntar tills pärlorna smälter samman lite, då tar man ut dom, pillar ut dom hur formarna och trär i en liten tråd och så kan det bli så här fint:
Och så kan man hänga upp konstverken i en liten gran om man vill:
Nu är våran lilla utegran vid finingången lite julfin. Fint!
Hej på lördagen! Nu sitter jag här vid datorn och lyssnar på musikhjälpen igen. Det regner ute idag, inte mysigt för fem öre... Men nyss var Ellen och jag i kyrkan och lyssnade på Motala Blåsorkester och främst Per och Calle då som spelade så fint och spred lite julkänslor i detta gråväder. Det var fint! Nu tänkte jag försöka plugga, meeen först ska jag visa lite fredagsfoton som jag knäppte av igår.
Jag fick post i veckan. Ett julkort! Till mig! Det gjorde mig glad. På riktigt. Trots att jag är lite av en datanörd och omfamnar all möjlig teknik så vill jag absolut inte att julkorten dör ut. Det vore ju alldeles supersorgligt, tycker jag. Så jag tackar för julkortet och imorgon ska jag minsann själv köpa några att lägga på lådan.
Instagram: majacharlotta1 Jag vet att jag tjatar med jag gillar instagram och jag saknar er där. (hint hint)
Usch, vad dålig jag kan vara på att blogga. Ibland glömmer jag bara bort det några dagar. Ber lite om ursäkt för det, för jag ser ju hur ni kikar in här varje dag.
Iallafall, idag pluggar jag lite litteratur, det är det jag har tenta i på tisdag. Det känns ganska bra tror jag. Idag fick det bli lunch-lite-inspirerad-av-pannkakstårta (bilden ovan). Ett initativ jag är mycket stolt över! :)
Annars är det träning ikväll följd av en chattdejt<3 och ja, sen är det väl mer plugg, liten konsert på lördag, julkort- och julklappsinköp och lite mer plugg och så som gäller dom närmsta dagarna.
Jag hoppas att jag återkommer imorgon, jag tror det, men det är dumt att lova.
Idag gick jag ut och sjöng "Hej mitt vinterland..."
Ellen var inte så pigg på att cykla till skolan, så pappa var schysst och skjutsade henne.
Caputte har varit förskräckligt busig och rymt varje dag den senaste tiden. Idag rymde hon så fort pappa hade släppt ut hästarna. Så hon blev inlåst i stallet. Men jag tyckte att hon förtjänade en liten stund i vinterlandet iallafall.
I år kom Ellen med den smarta idén att vi skulle göra ett pepparkaksdass! Hurra vilken superidé! Den kissnödiga snubben var också hennes idé. Och självklart är vi mycket nöjda med slutresultatet. Det är bannemej inte lätt med pepparkaksbyggen ni! Men kul! :)
Efter att ha läst duktigt idag på morgonen och förmiddagen och eftermiddagen så gick jag ut en sväng.
Hittade några kompisar:
Och en fin solnedgång:
Men ingen Caputte! Jag letade i hela hagen för jag ville ju hälsa på just henne, men jag fann henne ingenstans. Så mamma och jag började utforska områden utanför hästhagen...
Och där, ute på åkern, stod hon:
Dålig bild, men ni ser väl att hon ville fortsätta att vara på rymmen!?
Fick lite fina bilder ändå. Som den här:
Att knäppisen sedan fick lite havre kändes lite tokigt... Men hon är ju så go! Och visst är det något härligt med en tant på rymmen ändå!? ;)
Hej och välkommen till min lilla blogg!
Jag tycker om att sätta guldkant på tillvaron. Att äta glass. Fotografera. Blåsa såpbubblor. Gå hand i hand. Snurra på ett fält. Läsa. Skratta. Blogga. Och så vidare. Hoppas att du tycker om min blogg! Ha en fin dag!
