Såå. Kattungarna har ju bott hos oss i två veckor nu och det blev tyvärr inte som vi hade tänkt. Philip är allergisk. Det började nästan så fort vi fick hem dem. Och vi har hoppats att kroppen liksom ska vänja sig och att det ska gå över. Fast jag tror snarare att det bara har blivit värre. Han nyser och nyser och nyser och det klias och snoras och allt bara när han är hemma. Och så kan han/vi ju inte ha det. Så blev det.
Jag har verkligen bearbetat det nu och fällt tårar (till och med när vi satt på en restaurang i förra veckan) och det har legat som en klump i bröstet och ett orosmoment i hjärtat. Vad gör vi? När gör vi? Men nu har vi bestämt att acceptera och ge upp. Som tur är har vi fortfarande chansen att se kissarna växa upp då de idag har fått flytta ut till Sonnorp. Det är jag otroligt jättetacksam för, för att hitta ett nytt och bra hem åt dem har liksom varit en av de största och jobbigste grejerna i det här. På landet kommer de få det bra och på landet kommer de att trivas.
Nu när vi kom hem till tomma lägenheten slog det mig hårdare än jag trodde att det skulle göra. Men vi får tänka positivt. De kommer för alltid vara våra små katter.<3
Hej! Har ni lyssnat på några sommarpratare i år? Jag har lyssnat på några. Och jag tycker verkligen om formatet. Och jag blir så imponerade av alla. Imponerad över deras historia och hur väl de berättar den. Det är inspirerande tycker jag.
Tre sommarprat som jag har lyssnat på, och tyckt om:
William Spetz. "Med humor och brinnande allvar berättar skådespelaren William Spetz historien om sig själv genom att berätta om sin mormor Ulla, kvinnan som "kunde plocka blåbär oavbrutet i tre dygn"."
Linnéa Claesson. "Mitt program kommer handla om rasism, porr, våldtäktskulturen och vad i helvete vi ska göra åt det. Och så kanske lite om handboll."
Tommy Ivarsson. "I mitt sommarprogram vill jag framförallt inspirera och uppmuntra andra män och pappor att våga berätta om hur de har det."
Det sistnämnda lyssnade jag på alldeles nyss. Det blev en timmes promenad med tårar i ögonen. Tommy berättar om när hans femtonåriga son gick bort. Ett jävligt sorgligt sommarprat och samtidigt så fint.
Visst är det klyschigt men sant? Ibland drabbas jag av känslor och tankar som typ vad gör jag?/tar jag vara på tiden?/vad har jag egentligen gjort i sommar?osvosvosv.
Det är dumma tankar egentligen och det handlar väl mycket om förväntningarna på sommaren som man ska och vill ta vara på. När tankarna kommer måste jag stanna upp och inse att det faktiskt är dom små sakerna som gör det.
Nu imorse scrollade jag igenom kameraalbumet på mobilen och insåg att den är ganska välfylld med fina små minnen bara från juli.
2 juli - Philip kom till museet före stängning och bjöd mig på en glass
5 juli - en fin cykeltur på kvällen
8 juli - när jag var på möhippa sov vi i den här fina paviljongen.
10 juli - kvällspromenad och blomplockning.
13 juli - jag/vi fick kantareller av Philips föräldrar och jag gjorde därför en himla god macka.
13 juli - samma kväll blev det en fin promenad i Staffanstorp.
15 juli - god sommarlunch mot en bodvägg på landet.
15 juli - samma kväll blev det ett kvällsdopp.
17 juli - kvällspromenad och glass.
Det är verkligen dom små sakerna som gör det. Jag måste bara bli bättre på att stanna upp. Där och då och senare när dumma tankar kommer.
Idag har jag en plan. Jag ska hämta lillasyster på hennes jobb i eftermiddag. Så det blir en liten roadtrip och så ska jag passa på att andas lite Ombergluft.
Gomorron! Jag påbörjade det här inlägget igårkväll. Men huvudet dunkade av värk så jag stängde ner och gick och la mig. Somnade ifrån ett youtube-klipp och borstade aldrig tänderna. Men nu är jag uppe igen.
Igår var frukosten fin och god.
Och blombordet städades bort. Katterna kommer högre och högre upp och jag börjar bli orolig för trängseln i fönstren. Jag har liksom inte planerat för kattplats där...
Igår var det lite sämre väder, men en utflykt behövdes så vi tog bilen...
... till Ladugård 206. Där åt vi söndagsbrunch-buffé som innehöll allt man kunde tänka sig. Mycket fräscht och gott och trevligt!
På hemvägen stannade vi till vid en liten loppisbod. Inget fynd dock.
Eller jo, det där fältet var nog ett litet fynd ändå. Synd att vallmosar dör så fort man tar in dem.
Sen åkte vi hem till kissarna igen. På förmiddagen kom Philips föräldrar och hälsade på dem och på kvällen kom Lovisa och Martin förbi.
Och sen kom huvudvärken. Det blev tillfälligt lite bättre av en liten kvällspromenad. Att gå till kyrkogården och hälsa på en liten guldfisk i en damm har blivit standradpromenaden. Haha.
Sen la jag huvudet stillastilla på en kudde och slocknade.
Nu är det en ny dag och jag vet inte vad jag ska hitta på... Kanske en liten cykeltur?
Ibland. När det är något som ligger och gnager. Oroar lite. Och stör. Då är det bra att ta varann i hand. Och ta en kvällspromenad. Och påminnas om att man 1. har mycket att vara glada och tacksamma för och 2. är på samma lag. Så det gjorde vi. Och som grädde på moset hittade vi en härlig hallonbuske som gav oss en god och sen efterrätt. :)
Nu är jag ledig en hel vecka i streck och det känns bra. Fast jag ska inte tänka så mycket på att det är en vecka. Idag är idag.
Dagarna rullar på. Katterna sköter sig och det är trevligt att alltid ha sällskap hemma.
Fast jag måste erkänna att det har varit en lite större pärs än jag trodde att det skulle vara. Jag antar att det är lite som att ha barn. Samtidigt som jag förstår att ni som har barn har det betydligt "värre". Jag har googlat på allt ni kan tänka er, jag har spänt öronen när jag ska sova på kvällen - vad gör de nu?, jag har haft sällskap när jag har gjort nummer två, vad betyder det där mjauet?, hur länge kan jag lämna de första gången------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ (okej, de där strecken ligger Yatzy bakom hahaha)
Ni fattar. De påverkar livet. Men när de ligger och spinner i ens knä sen så inser man att det är värt allt.<3
Igår fick de små liven vara ensamma lite grann. Det var ju sommar va, så jag hängde med till Tokanäset och tog ett dopp.
Inte ens två timmar var jag borta, sen kände jag att jag ville kolla till dem igen.
Och sen på kvällen blev det en liten tur till. Philip, Ellen och jag åkte ut till Råssnäs och grillade lite middag.
Jag har just haft en mycket lyckad och händelserik helg.
I lördags och igår förmiddag var det möhippa för Lovisa. Så välplanerat, kul och lyckat! Nu ser jag fram emot bröllopet i augusti.
Igår eftermiddag åkte Philip och jag till Klockrike. Där bodde nämligen två krabater som nu bor hos oss!!!!
Den svarta heter Kaktus och är en liten kille och den grå heter Yatzy och är en tjej.
Vi har längtat så länge efter dem och fixat här hemma så att de ska trivas. Och det verkar de verkligen göra!
Det har varit både gos och bus.
Och bilden nedan tog jag alldeles nyss. Kissarna ligger och sover på varsin soffa (lyxigt va?) och jag ska göra mig frukost.
Jag är hemma hela dagen och det skulle Philip också varit, men han fick rycka in på jobbet. Tur att det alltid kommer finnas sällskap hemma nu. Jag ska vara ledig tre dagar, sen jobba två och sen vara ledig en hel vecka i streck. Så det blir mycket katthäng nu framöver. Det blir fint det!<3
Om några minuter stänger vi dörrarna för idag. Jag kom bara på att jag ville passa på att visa en gullig ögonblicksbild som jag fångade när jag jobbade här i söndags.
På museet har vi världens största fungerande radio. Ja, den ska faktiskt till och med finnas i Guinness rekordbok!
Iallafall, det är väldigt vanligt att folk kommenterar denna stora radio och ganska vanligt är det också att en besökare placerar sin fru eller familj eller polare bredvid radion för att ta en bild. I söndags hände dock något gulligt som jag inte har sett tidigare - en man satte sin hund bredvid radion, backade några steg och knäppte en bild. Jag var tvungen att ta en bild jag med. Hur gulligt?
Jag såg liksom framför mig hur de går igenom livet tillsammans och ja, jag tyckte bara att det var himla gulligt.
Jag är ledig måndag och tisdag efter att ha jobbat i helgen - skönt!
Idag har Philip också varit ledig så vi passade på att ta en fiskeutflykt. Det var faktiskt ett tag sen nu.
Vi drog till Karlsby och "Sumpis".
Och vi hann bara gå några få meter från bilen innan den första riktiga naturupplevelsen drabbade oss. En orm som käkade groda! Inget man ser varje dag direkt. Först ville jag rädda grodan, men det hade kanske kunnat sluta olyckligt för alla inblandade så vi lät naturen ha sin gång. Jag undrar hur länge ormen är mätt nu?
Sen fiskades det helt enkelt. Inspirerad av ormen siktade jag på att fixa kvällens middag, men det blev tyvärr inte så. Nedan ser ni min största fångst, som nu glatt simmar vidare i sjön.
Lunch! Té, äggmacka och singoallakex.
Jag lyckades trampa ner i värsta vattenfyllda hålet. Inte kul alls. Efter att ha sett ormen tidigare så såg jag också framför mig hur det slingrade i en hel ormfamilj i stöveln när jag kände hur den vattenfylldes där under marken, men som tur var så var det endast vatten som kom ut när jag vände upp och ner på'n.
För Philip gick det lite bättre. Han drog upp bjässen nedan! Tyvärr var inte vågen med, men han gissade på cirka 3 kilo. Så precis som vanligt blev det 1-1 - Jag fick flest, Philip fick störst.
Nu är vi hemma sen ett tag tillbaka och man är lite så där skönt trött efter en dag ute. :)
Hur fort gick juni? Nästan ovanligt fort va? Jag önskar att juli vill vara lite mjukare på gasen. Inte så fort fram nu.
Min första julikväll var mjuk. Jag hängde hemma på landet.
Var kreativ tillsammans med lillasyster. I kvällssolen. På gräset.
Iklädd en lite stor målaroverall. Hoppade i den EFTER att jag hade fått en grön färgfläck på klänningen... Jag splashmålade en lampskärm. Tacksam teknik ändå.
Vi grillade. Mat och bautamarshmallows. Det sistnämnda var roligare att grilla än att äta...
Och så gav vi oss ut på slätten. Ellen joggade och jag cyklade.
Jag har just njutit av balkongens första jordgubbe, men det kanske vi inte behöver utveckla mer än så. :)
Både idag och igår har jag haft fina luncher. Idag kom Moa till museet och åt lunch med mig. :) Och igår åt Philip och jag lunch vid kanalen.
Fast först promenerade vi till stan för att köpa lunchen. Och för att kika in i djuraffären. Vi ska ju bli med katter vi och då är det en del som behöver köpas in. Vi har dock upptäckt att det är rätt dyrt i djuraffärer, men man kan ju alltid kolla. Och hälsa på djur.
Sen gick vi hem med lunchen och toapapper.
För att sedan cykla till kanalen för lunch. Vilken smart uppfinning det här med självplocksallad - det har ju inte funnits för alltid.
Plötsligt kom två båtar och la till vid vår lunchbrygga. Den första kom lastad med Stockholmare och den andra med tyskar, kul med lite nya dialekter och språk vid kanalen. ;)
Sen cyklade vi längs kanalen och vid stormiga Boren var det dags för fika. Chokladcroissanter!<3
Och här kan ni se gårdagens, och faktiskt dagens, outfit. Jag känner mig lite som ett dagisbarn, men jag är också mycket bekväm i detta.
På hemvägen stannade vi vid "Hjärta till hjärta" och där är det ju billigare än på djuraffärerna så vi köpte en grön vattenskål till katterna för fem kronor. Vi tänker att de ska dela vattenskål och ha varsin matskål, men sen får man ju se hur allt fungerar och så.
På kvällen sen köpte vi en kattlåda på ÖoB och en transportbur på Rusta. Den nionde juli ska vi hämta kattungarna. Vi är mest förväntansfulla och pepp, men också lite pirriga såklart. Hoppas att de små liven ska trivas hos oss och så där. Men det måste vi ju tro. Vi kommer göra allt vi kan för att de ska ha det bra och det ska bli så mysigt att ha två kattungar. Längtar!
Nu... ska jag vattna blommor och sen blir det väl fredagsmys. Helgjobb eller inte - fredagmys är det alltid på fredagar. :)
Ni hör ju - gårdagen var sommaridyllisk. ;) Jag ska visa bilder.
När jag bloggade om böcker åt jag frukost. Smoothie med extra allt.
Sen blev det en riktigt skön dag. Hängde en del på balkongen. Åt ugnade grönsaker och bearniesås till lunch.
När jag gick till postfacken fann jag ett mulligt och goddoftande kuvert som var till mig. Philip gav ju mig en téprenumeration i födelsedagspresent. Himla kul grej!
På eftermiddagen kom mamma och Ellen. Mamma lämnade mest Ellen. Och fläderblommor. Så jag gjorde saft! Nu måste det visst stå och dra i några dagar så det återstår att se hur det smakar...
Jag målade också plåtburkar och åt glass.
Så här blev det! Lite smågulligt ändå?
Och när Philip kom hem åkte jag, Ellen och Philip till Jersusalembadet och åt picknickmacka och tog årets första dopp i Sverige. Det var väl ändå på tiden? Fast varmt var det då inte.
Fin dag!
Idag är det sista lediga dagen för min del den här veckan. Vi får se hur den tas till vara på. :)
Min första tanke idag var att berätta lite om gårdagen och visa vad jag shoppade. Jag, Philip och Ellen var nämligen i Linköping och jag tror aldrig att jag har handlat så mycket på en dag. ;) Men jag kände mig inte så inspirerad när jag började fota en skynklig klänning på galje och glasburkar att ha té i så jag släppte det.
Istället tänkte jag att det får bli ett bokinlägg. I måndags läste jag nämligen ut årets 19:e bok och det här halvårets sista.
Bok 18:
För att kunna leva - en nordkoreansk flickas resa till frihet av Yeonmi Park.
Jag har nog nämnt det förut - att jag emellanåt gillar att läsa självbiografiska berättelser. Att det ibland känns lättare att ta till sig något när det är sant och på riktigt. Den här berättelsen är verkligen på riktigt. Den handlar om Yeonmi som växer upp i Nordkorea på nittiotalet och hur hon och hennes familj flyr. Det är spännande, starkt, sorgligt och fint. Man får en inblick i hur det var/är i Nordkorea och man får lära känna en liten familj med starka band. Det är på liv och död.
Bok 19:
Den hemliga kvinnanav Anna Ekberg, pseudonym för Anders Rønnow Klarlund och Jacob Weinreich.
Louise bor på en ö med sin man där de driver ett café. Livet är lyckligt och fint, men så en dag händer det något som vänder upp och ner på allt. En man kommer in på caféet och säger att Louise inte är Louise, hon heter egentligen Helene och är mannens fru som har varit försvunnen i tre år. Här börjar en spännande historia som i vissa delar är en riktig bladvändare.
---
Det var första halvårets sista böcker det och om jag måste rekommendera endast 5 av årets 19 böcker så får det nog bli dessa:
Det är måndag och det är fyra dagar ledigt. Yeah! Gött. Jag vet inte alls vad jag ska hitta på idag utan planen är att ta det lite som det kommer och bara glida med och göra det jag känner för.
Igår kväll tog jag och Philip en tur till Råssnäs. Och jäklar vad det friskade i. Det blåste så där så att man tror att man ska få något i huvudet och kläderna liksom vände sig ut och in. Man blev omruskad. Det var härligt. Jag gillar sånt.
In action! Fötterna blev lite blöta, men det gjorde inget...
...för (instagram)resultatet blev fint. ;)
Man gillar ju kombinationen sol - moln - blå himmel - storm.
Hmm, ska jag nu göra frukost? Ligga kvar å läsa bok? Eller till och med somna om? Nej, det blir nog frukost ändå.
Jag sitter i detta nu på museet. Jag tror faktiskt att jag har jobbat just midsommardagen i tre år nu. På förhand kanske det inte låter så lockande, men nu när jag väl är här känns det faktiskt helt okej. Trots att jag inte är någon partyprisse och att vi ändå kom hem halv två i natt, så är jag trött idag. Ögonen är liksom sådär morgontrötta fast att det inte är morgon längre. Och då är det rätt skönt att sitta här ändå. Jag har med mig dator och bok och jag har telefonen laddad med olyssnade poddar och det har varit besökare här och nu hör jag att ett gäng till är på väg....
*Några minuter senare*
Ja, nu har jag hälsat dem välkomna. Fyra vuxna och tre barn. Streck i statistiken. Tack tack.
Midsommar ja. Jag kanske ändå borde nämna något om gårdagen trots brist på bilder från den.
Det blev en fin dag. Korvlunch i Sonnorp. Jordgubbstårta på Övralid med Philips familj. Och så grillat och lekar med vänner på kvällen. En väldigt perfekt midsommar i mina ögon. Tack alla inblandade!<3
Nu jobbar jag här idag och imorgon också och sen är jag ledig i fyra dagar. Det känns bra och då återkommer jag med lite sommarlediga rapporter. :)
Hoppas att just du hade det bra igår och att sommaren tar väl hand om dig så här långt.
Jag har glömt av att jag häromdagen tog junibilden i bondebackaprojektet.
Men först, för att se årstidernas skiftningar så här långt så tycker jag att vi kollar på de andra månaderna.
Januari.
Februari.
Mars.
April.
Maj.
Juni. Det var mörkt under träden och så ljust i slutet av allén att museet bara försvann där borta, men jag tänker att så får det vara, om juni vill vara ljus får juni gärna vara ljus.
Jag antar (och hoppas) att vyn kommer hålla sig ungefär så här under både juli och augusti nu, blir det så så kanske jag återkommer med nästa inlägg i serien först i september, men man vet ju aldrig. ;)
Sedan igår finns det tre nya saker hemma hos mig och dem tänkte jag visa nu.
1. Vid (den oäventyrliga) minigolfen i Varamon finns två små loppisbodar. Vill man köpa något där så betalar man i minigolfkiosken. Och igår när jag, Philip och Ellen var där ville jag det. Jag hittade nämligen en orange royal-krona-ljuslykta för tio spänn.
2. När vi senare var på Willys och handlade köpte jag vår första kattgrej. En liten mus som kilar framåt en bit om man drar i ett litet snöre där bak. Bara för att liksom. Längtar mycket till katthämtardagen nu.
3. Ikväll när jag kom hem låg vår fotobok på matbordet. Den blev så fin så fin. Kul att kunna bläddra bland fina bilder och minnen.
Det var dagens lilla materiella rapport det. Imorgon återkommer jag nog med något annat. :)
Ja, sen igår morse alltså. Samtidigt som det har varit en så himla lugn och skön helg har det gjorts en hel del. Det tycker jag om.
Vid 10 igår förmiddag åkte jag, pappa, mamma och Ellen ut på slätten för att skjutsa Ellen till Stocklycke.
Kollade på fin utsikt innan vi vände hem igen.
Vi stannade till i Väderstad.
Och jag köpte ett fiskekort som gjorde fiskespegeln komplett.
Och vi köpte godsaker på konditoriet. Wienerbröd att äta i farten till exempel.
Och i Varv köpte mamma lite tomater.
Väl hemma igen kokade jag rabarberkräm.
Och på kvällningen blev det matlagning utomhus igen. Burgare den här gången.
10/10.
Och idag kokade jag rabarberdricka.
En helg full med godsaker, skulle man kunna säga.
I eftermiddags var Philip, Ellen och jag i Varamon. Vi spelade minigolf, strosade längs stranden och åt varsin glass. Sen åkte vi till affären och efter det skjutsade vi hem Ellen till landet igen. Vi har ju "flyttat" tillbaka till stan vi.
Nu fixar Philip i köket. Det ska bli någon slags lax och potatismos till middag.
Imorgon är det en ny vecka och den börjar med en jäkla massa tvätt för min del och sen biblioteksjobb 13-19.
Oj, mycket information på en gång nu ni, bäst jag slutar bladdra för idag. ;)
Det är väl bäst att jag snabbt meddelar att jag alltså INTE har två bebisar i min mage, om det var någon som skulle tro det.
Igår var dock Philip och jag och hälsade på ett gäng bebisar. Gosiga. Busiga. Söta. Underbara. Håriga. Kattungar alltså.
Jag är säker på att jag tog med mig hjärnan hemifrån, men när vi kom fram var nog bara hjärtat med. Jag hade glömt hur underbart det är med kattungar. Det gick inte att sluta titta på dem. Sluta klappa på dem. Åh jisses.
Vi skulle återkomma idag och det har vi gjort.
Vi har längtat länge. Googlat på allt. Tänkt över allt. Och tillslut vågade vi. 2 blir 4. Vi blir med katter. Två gullisar ska flytta hem till oss och växa upp hos oss och busa med oss och sova på oss och bli våra kompisar. Jag kan inte fatta det!
En svart och en grå kompis kommer få flytta hem till oss och det om mindre än fyra veckor!!!
Innan dess behöver vi klura ut hur vi ska göra med vissa saker (exempelvis balkongen) och så behöver vi köpa en massa kattsaker förstås. Hoppas att ni iallafall är hälften så pepp som jag är för nu, eller iallafall när de har flyttat in, kommer katterna ta över bloggen! ;)
Hej och välkommen till min lilla blogg!
Jag tycker om att sätta guldkant på tillvaron. Att äta glass. Fotografera. Blåsa såpbubblor. Gå hand i hand. Snurra på ett fält. Läsa. Skratta. Blogga. Och så vidare. Hoppas att du tycker om min blogg! Ha en fin dag!
