Jag satte mig för att plugga. Men. Det blev inte många ord skrivna. Jag tog kameran och gick ut. Jag trivs bättre där. Bakom kameran. Nu är jag inne igen. Men plugga gör jag senare. Kanske idag. Kanske imorgon. Kanske på söndag. På måndag ska arbetet vara klart. Och därmed hela svenskan. Och det kommer det att vara. På något sätt lyckas det alltid bli klart i tid. Tillslut. Trots att lusten att plugga lyser med sin frånvaro. Oftast.





Maja.